Korpilombolo

Korpilombolo är inte ”en stor negerby vi Kongofloden”, trots att litteraturhistorikern Fredrik Böök tyckte att namnet lät som det när han besökte byn 1924. Korpilombolo ligger nästan så långt ifrån Afrika och Kongofloden som man kan komma, nämligen i norra Sverige, i Norrbotten och Pajala kommun. Att namnet låter exotiskt för svenska öron kan bero på att det inte kommer från svenskan, utan sannolikt från finskan eller samiskan. I samiskan finns ordet kuorpa, som betyder ’land härjat av skogseld’, och luobbal, som betyder ’utvidgning’ eller ’lugnvatten i älv’. I finskan skulle det etymologiska ursprunget till Korpilombolo istället kunna vara orden korpi och lompolo, som betyder ’grankärr’ eller ’ödemark’ respektive ’liten (lappländsk) sjö’. Man brukar vanligtvis översätta Korpilombolo med ”ödemarksby invid litet tjärn eller grund träsk”.

Korpilombolo har idag drygt 500 invånare, men så har inte alltid varit fallet. Att Korpilombolo översätts med ”ödemarksby” är ingen slump, eftersom området runt byn är skogsbygd, och helt saknade bofast befolkning fram till 1500-talet. Den första gården som omnämns är från år 1680, och den anlades av en nybyggare vid namn Erik Mickelsson. Snart byggdes flera hus, tätt intill varandra längs en byväg. En stor brand 1825 skulle medföra att man byggde husen längre ifrån varandra vid återuppbyggelsen av byn. Branden har också gjort att det inte finns mycket kvar av den ursprungliga bebyggelsen, men flera gårdsnamn och naturnamn kvarstår, som påminner om tiden innan branden.Korpilombolo 2

Byns kyrka började byggas 1856, och invigdes tre år senare. Korpilombolo församling var då helt nybildad. Kyrkan är i nyklassisk stil och gjord av trä, och har en kyrkorgel med 15 stämmor som invigdes 1988. Kyrkklockan gjöts dock 1859, i samband med att kyrkan invigdes.

Ortens huvudsakliga försörjning var under lång tid jordbruk och boskapsskötsel, men i perioder har även andra näringar fått fäste. I samband med den industriella revolutionen blev till exempel tjärbränning en viktig binäring, och från Korpilombolo exporterade man 2000 tunnor om året runt 1820.

Vill man besöka Korpilombolo är en bra tid på året december, då det i byn anordnas en kulturfestival som kallas Nattfestivalen varje år mellan den 1 och 13 december. Det kan dock vara en bra idé att planera sin resa noga, eftersom det inte finns någon järnvägsförbindelse till Korpilombolo. Detta kan ses som ironiskt, då Agnetha Fältskog i sin låt ”Tio mil kvar till Korpilombolo” sjunger ”Tio mil kvar till Korpilombolo, tåget rusar fram i natten, […], står du och väntar på perrongen?”. Man får anta att hon tagit sig konstnärliga friheter.

 
 

Fler artiklar om Norra Sverige